FAT ROSALIE

Man kan även ge bort en skylt.

                                          Nytt år.

Vi lägger nu det gamla bakom oss och ser med iver fram emot det nya som står orört framför oss likt en hink skinksvål framför en svulten foxterrier.

Sistlidna och för den delen årets sista repetition med sällskapet, fick symbolisera ett kapitel-vänderi i den musikaliska era vi med glädje befinner oss i. Likväl och kanske med ännu större iver än vanligt kastade vi oss utan omsvep in i diskussioner omedelbart efter att ytterplaggen hängts upp på spiken.
Några gamla ämnen visade sig vara värda att dryftas något mer, andra nya ämnen avhandlades efter hand mellan både låtar och kaffetårar.

Never Again...

Vill i alla fall börja med att vi pusslade oss igenom en något spontanartat påkommen ny låt, som dock varit på tapeten tidigare, nämligen Nickelback's "Never again". Skulle vilja kategorisera denna låt som något "sketen" i soundet. Ett lite stökigt upplägg med likväl den tajthet som är synonymt med Nickelback. Tyckte nog i sanning att vi gjorde den rättvisa i vår tappning, gött mos.

Som ni vid det här laget säkert är kunniga om, brukar vi delge massorna en komprimerad version av de djupa ämnen som vidrörs kring kaffebordet. Knappt hade vi hunnit in i lokalen förrän Martin gav ljud åt sin Boråsstämma. Han kunde av för oss andra något oklara omständigheter berätta att han vid flertalet tillfällen noterat att stora människor påfallande ofta också har stora näsor. Vi andra blev förvånade över hans inlägg men vid en kort stunds eftertanke, kunde vi bara hålla med. En här icke namngiven person i Martins bekantskapskrets fick stå som talande exempel i han iaktagelse. Låt oss kalla honom för Lars T.

Ge bort något otippat ibland.

Många är ni kanske som förundras över bilden ovan, som för den oinvigne kan verka något förbryllande.
Frasse ville berätta att, vi, undertecknad och han själv, förr hade en tradition att ge varandra konstiga gåvor på respektives bemärkelsedag. Frasse kom ihåg att han en gång fick en skylt med texten
"varning för svängande kran" av Thomas. Dessutom finns också bl.a. en bal toa-papper i gåvoregistret.

 Feta kockar med knappar..
Ett stort irritationsmoment på TV för oss alla är dessa trinda kockar med alldeles för små jackor. Dessa jackor brukar ha mängder med knappar i rad som spänner och tränger och inte vill annat än loss. Kan ingen programmakare förse dessa knubbisar med storleksriktiga paltor så de slipper skämma ut sig inför den TV-tittande pöbeln. Usch.



                                                                   Ljuvliga Nigella

På tal om TV-kockar så slank vi snabbt in på ämnet "trevliga" TV-kockar, Vi kunde då inte komma undan denna brittiska "ögongodis-kock" Nigella. Om ingen visste så var det just denna trevliga kvinna som lät oss

Örtvaggans skapare?

bli vän med "ört-vaggan" Detta redskap är nu oumbärlig i varje anständigt kök. Vi uttryckte stor tacksamhet till ÖgongodisNigella för detta tilltag i kökens förnyelseprocess. Ibland kommer man på sig själv med att matlagningen i hennes program verkar ha underordnad betydelse.Tack Nigella, för allt.

Vissa kvarnar finns med knipgrepp.

Ett annat viktigt spörsmål för kvällen var; pepparkvarnar. Dessa banala skapelser som handlarna envisas att saluföra till rena ockerpriser. En simpel kvarn av ovanstående typ kan inbringa tusenlappen till säljaren. Vansinnigt tyckte alla. Frasse kunde berätta att hans kök var utrustat med en kvarn med knip-grepp. Praktisk och sannolikt inte så kostsam som den brukliga modellen. Håll hårt i din kvarn Frasse

   Satan i gatan vad dyrt det kan bli.                                              Julklappar.

Måttlighet med klapparna efterlyses.

Ett för årstiden ruinerande samtalsämne är också julklappar.
Den hysteri som tycks råda hos samvetsfyllda föräldrar att formligen ösa julklappar över sina barn på julafton kan för den inte fullt så kapitalstarke föräldern orsaka ångest och känslor av otillräcklighet. Vi var alla överrens om att måttlighet fortfarande betraktas som en dygd.


                             

 
Bakfylleri

Värre nu för tiden!

Högaktuellt diskussionsmaterial blev även bakfylleri.
Med åldern ökar känslan av baksmälla hur lite man än tycks dricka. Konstigt tyckte vi alla, och onödigt me' för den delen. Bengt har som tradition att avnjuta "julbord" med nära manliga släktingar strax innan jul, vilket brukar resultera i kraftig baksmälla de följande dagarna. Bengt fick allas våra sympatier i frågan. Förr var man okey efter 8-10 timmar, nu får man vänta 8-10 dagar innan man är något så när redig i skallen. Usch igen.


                       
Klädkod/färg.

Thomas fick en kavaj i julklapp. frågan om bäst färg på en dylik blev föremål för träta. Frasse tycker att "septitanksfärgad" kavaj är mest användbar.
Martin lutade åt "liberalgrå". Vi lät frågan bero och att var och en får välja den färg den bäst tycker om.
Frasse som skall besöka Martin på nyåret annonserade att han tänkte klä sig i väst, kvällen till ära.
Bra val där.

Snusk på televisionen

        Äntligen har de nya kanalerna aktiverats.

Martin var idag lycklig då han upptäckt nya kanaler på sin TV-tablå. Efter lite luskande kunde han till sin glädje låsa upp dessa kanaler med kodsiffror. Kanske han får möjlighet att på dessa kanaler beskåda en sällsynt yrkeskategori som vi också talade om denna kväll, nämligen "porrbagaren".
 Martin ondgjorde sig också denna kväll över de nattliga käftslag han från tid till annan får utstå. I drömmens tidiga skede väcks den stackarn av en känsla av misshandel i ansiktet. Vi uppmanar Martin till att nästa gång slå tillbaks eller hyra sig en spökutdrivare.
Vi lyckönskade Martin till glädjerika kvällar, framgent.


Lite allvarsamma noteringar.

Ett par ämnen av mer beklaglig karaktär berördes också ikväll. Det första var Annie Lööf. (c) Denna kvinnas egenskaper som ledare torde få gamla bondepartister att inte bara vända sig i sina gravar utan formligen ställa till med veritabla tornados under markytan.
Det andra var att radions program 1's, ring p1, avslöjats som illegal åsiktsregistrator, mot gällande lagstiftning. Våra tankar går till Ib-affären för några decennier sedan. Trist och usch igen, skämmes.

I korthet var detta vad som behandlades kring det trevliga pausbordet i replokalen. Kaffet var gott, likaså saffransbullarna som trumfru Linda skickat med som skaffning till herrarna.

Rock on...